Så mycket makt har Donald Trump

Donald Trump har rivstartat sin tid som USA:s president – med kontroversiella beslut om inreseförbud, muren mot Mexiko och försvårande av aborter.
Men hur stor makt har han egentligen – vad kan Trump bestämma själv?
Vi reder ut vad en president i USA har rätt att göra.

Följ på Twitter   Mejla skribenten

Presidenten i USA är landets statschef, och har betydligt mer makt än många presidenter och premiärministrar i Europa. Men USA:s konstitution bygger på att makten delas mellan presidenten, kongressen (parlamentet) och högsta domstolen – och är konstruerad för att de ska sätta käppar i hjulet för varandra.

I korthet är presidenten den verkställande makten och bestämmer bland annat om utrikespolitiken, kongressen är den lagstiftande som skapar lagar och spikar statens budget, medan högsta domstolen är dömande och ser till att besluten inte strider mot USA:s grundlag.

Så här kan Trump driva igenom sin politik:

1. Utrikespolitik och militären – nästan fritt fram

Presidenten är huvudansvarig för USA:s utrikespolitik. Ungefär 70 procent av avtalen med andra länder (så kallade ”agreements”) beslutas av presidenten och hans stab, medan runt 30 procent (”treaties”) kräver godkännande av senaten med två tredjedels majoritet.

Presidenten är också överbefälhavare och bestämmer över USA:s militär. Han kan själv besluta om att sätta in trupper eller genomföra militära insatser i andra länder – i praktiken inleda krig. Presidenten är också den som ensam bestämmer om man ska använda kärnvapen.

För att rent formellt förklara krig mot ett annat land krävs dock beslut av kongressen.

Så kan presidentens beslut stoppas: Krig kostar pengar – och kongressen kan vägra att avsätta pengar åt dyra insatser i landets budget, vilket i praktiken gör dem omöjliga. ”Treaties” kan också röstas ner av kongressen.


2. Påverka lagstiftningen – med veto & piska

Presidenten har ingen egen makt att stifta lagar – men har ändå stort inflytande. Nya lagar stiftas av kongressen, men kan sedan underkännas av presidenten genom presidentvetot. Så här går det till när en ny lag:

  • Ett lagförslag läggs fram av en ledamot i kongressen.
  • Beslut i kongressen. Lagförslaget måste få majoritet i båda kongressens kammare (senaten och representanthuset).
  • Godkänns eller ratas av presidenten. Det hamnar sedan hos presidenten, som ska godkänna eller lägga veto mot lagen inom tio dagar.
  • Om presidenten lägger veto kan det ogiltigförklaras av kongressen så att lagen drivs igenom ändå – men då krävs beslut med två tredjedels majoritet i både senaten och representanthuset.
Foto: Thinkstock Foto: Thinkstock

I praktiken är det mycket ovanligt att presidenten lägger in veto – oftast räcker det med hot om det för att en lag ska stoppas.

Och om Trump själv vill stifta nya lagar?

Presidenten har inte rätt att själv lägga egna lagförslag. Men det är oftast inte ett problem, eftersom man kan låta någon lojal kongressledamot göra det i stället.

Inför omröstningar kan presidenten påverka lagstiftningen genom att utöva påtryckningar mot kongressledamöterna – med hot och morötter. Man kan till exempel få dem att rösta ”rätt” genom att skaka fram pengar till ledamöternas favoritfrågor eller utlova stöd i nästa val.

Har du sett tv-dramat ”Vita huset” eller ”House of Cards” – där huvudpersonen Frank Underwood började som presidentens ”piska” i kongressen – lär du vara bekant med det här.

Hur viktig är kongressen?

Utan stöd i kongressen är det svårt för presidenten att få igenom sin politik. Just nu har dock Trumps parti Republikanerna majoritet i både representanthuset och senaten. Så länge inte Trump stöter sig för mycket med republikanska partiet har han därmed stora chanser att få igenom sin agenda så länge den inte strider mot grundlagen.


3. Utfärda presidentorder – för att runda kongressen

Vad gör man då som president om man har kongressen emot sig? Tja, driver igenom sina idéer på andra sätt. Eftersom presidenten har den verkställande (exekutiva) makten kan han runda kongressen genom att ge lagligt bindande dekret – en exekutiv order – om olika frågor direkt till myndigheterna. Formellt är ordrarna instruktioner till federala myndigheter om hur de ska tillämpa befintlig lagstiftning. Ordrarna grundar sig på en formulering i grundlagen (andra artikeln, tredje paragrafen) där det står att presidenten ska se till att lagarna efterlevs troget (”be faithfully executed”).

Trumps företrädare Obama använde sig av det för att få igenom förslag trots en motsträvig kongress. Trump i sin tur inledde sin presidentperiod med att underteckna ordrar om att avskaffa Obamacare, strypa skattemedel till organisationer som informerar om abort, dra ur USA ur frihandelsavtalet TPP, påbörja bygget av muren mot Mexiko och införa inresestopp för medborgare från sju muslimdominerade länder.

Kritiserad bild: Donald Trump skriver under ordern som ska motverka aborter – omgiven av män. Foto: Evan Vucci/TT

Andra varianter av presidentorder är presidential memorandum, presidential determination och presidential notice.

Trump är på inget sätt unik i sitt användande av presidentordrar. Bill Clinton utfärdade under sin presidenttid 308 exekutiva ordrar, George W Bush 291 och Barack Obama 276. Rekordet – över 3 500 ordrar – innehas av Franklin D Roosevelt (president 1933–1945).

Går en presidentorder att stoppa?

Ja. Om ordern rör något som kostar pengar kan kongressen strypa finansieringen eller sätta andra käppar i hjulet. Ett exempel är Barack Obamas order om att Guantánamo-lägret skulle stängas – som stoppades av senaten genom att den sa nej till att överföra fångar till amerikansk mark.

Domstolar kan också stoppa en presidentorder om man finner att den strider mot grundlagen – vilket bland annat skett med Trumps kontroversiella order om inreseförbud. Först prövas presidentordrar i någon av USA:s 94 distriktsdomstolar. Deras beslut kan överklagas till en appellationsdomstol. Appellationsdomstolens beslut kan därefter hamna i högsta domstolen. Att högsta domstolen upphäver en presidentorder är dock mycket ovanligt – det har hittills bara hänt två gånger.

Om de är så lätta att få igenom – varför styr då presidenter inte bara med presidentordrar?

Ordrarna är svagare än lagstiftning och används mest när presidenten vill genomföra något snabbt eller inte kan få kongressen med sig. Presidentordrar är mer tillfälliga än lagar, eftersom de kan upphävas lika snabbt som de klubbades om en ny president tillträder. Trump lär exempelvis häva flera av Obamas presidentordrar med en enkel underskrift.


4. Utse lojala domare

Högsta domstolen i USA har enorm makt i hur lagar ska tolkas, och kan ogiltigförklara nya lagar om de anses strida mot konstitutionen. Det var till exempel högsta domstolen som drev igenom samkönade äktenskap i ett historiskt beslut 2015. De nio ledamöterna sitter på livstid, och när någon av dem dör (eller själv väljer pensionering) är det presidenten som nominerar hens efterträdare.

Just nu är en av platserna vakant, men strax efter sitt tillträde nominerade Donald Trump den konservative domaren Neil Gorsuch till att fylla platsen. Om han godkänns får högsta domstolen en konservativ majoritet – vilket skulle underlätta enormt för Trumps agenda.

Nio personer utgör den mäktiga Högsta domstolen. Just nu är platsen efter Antonin Scalia (nedre raden näst längst till vänster) vakant. Foto: AP Nio personer utgör den mäktiga Högsta domstolen. Just nu är platsen efter Antonin Scalia (nedre raden näst längst till vänster) vakant. Foto: AP
Nio personer utgör den mäktiga Högsta domstolen. Just nu är platsen efter Antonin Scalia (nedre raden näst längst till vänster) vakant. Foto: AP