Spelet om Vita huset

Primärvalen i USA. 15 kandidater stod på startlinjen – men efter månader av primärvalscirkus finns nu bara två kvar.
Matchen om vem som blir USA:s nästa president pågår för fullt. Men hur funkar det egentligen – och hur är ställningen just nu?
Här kan du följa spelets alla ronder på vägen till Vita huset.

Text: JOHAN FURUSJÖ
Följ på Twitter   Mejla skribenten

1. Spelplanen – en match i 23 ronder

Gratt streck
SPELPLANEN   KANDIDATERNA   STÄLLNINGEN   SPELREGLERNA
Gratt streck
Primärvalen avgörs på ett tjugotal valdagar under vintern och våren. Då röstar människor i USA:s alla delstater om vilka de vill se som Republikanernas och Demokraternas presidentkandidater i höst. Först ut är Iowa, sist Washington DC. Vinnaren för respektive parti kan bli klar redan på våren – eller dröja till sommaren om racet är jämnt.

Här kan du följa alla steg i kampen* under primärvalen:

INTERAKTIV GRAFIK: 23 dagar som avgör valet

*) Spelplanen omfattar bara valdatum för val i delstater, inte små territorier. Källa: Republikanerna och US Presidential Election News.

2. ”Spelarna” – de är med i racet

Gratt streck
SPELPLANEN   KANDIDATERNA   STÄLLNINGEN   SPELREGLERNA
Gratt streckNär primärvalen började
 var 15 kandidater på allvar med i kampen: tre för Demokraterna och tolv för Republikanerna. Här kan du se vilka som ställer upp – och vilka som har hoppat av.

Klicka på kandidaterna för att läsa om dem.

Text om kandidaterna: NIVETTE DAWOD och JOHAN FURUSJÖ   Grafik: SOFIA BOSTRÖM

Plus_puff_USAVALET

Dark horse: Miljardären och tidigare New York-borgmästaren Michael Bloomberg har sagt att han eventuellt kommer att kasta sig in i valet som oberoende kandidat. I så fall kommer det att finnas tre presidentkandidater när USA går till val i november.

3. Ställningen just nu

Gratt streck
SPELPLANEN   KANDIDATERNA   STÄLLNINGEN   SPELREGLERNA
Gratt streck

Vem leder egentligen? Det finns två sätt att se på den saken. Det mest relevanta sättet är att titta på hur långt kandidaterna har kommit vad gäller att skrapa ihop faktiska röster från delegater i sitt parti (som i sin tur beror på hur det går i primärvalen, läs mer här). Första kandidat vars stapel blir lika lång som den i botten vinner sitt partis nominering. Ställningen just nu:

Donald Trump och Hillary Clinton har säkrat nomineringarna, och kommer att väljas till presidentkandidater på konventen i juli.

Det andra sättet är hur de olika kandidaterna ligger till i nationella opinionsmätningar – hur många skulle rösta på dem om det var presidentval i dag? Då såg läget ut så här innan de sista konkurrenterna till Trump hoppade av:

Genomsnitt av mätningar 28 mars–14 april. Källa: Realclearpolitics. Grafik: Johan Furusjö

 

 

4. Spelreglerna – så avgörs det

Gratt streck
SPELPLANEN   KANDIDATERNA   STÄLLNINGEN   SPELREGLERNA
Gratt streck

Den som vill bli USA:s president måste gå igenom ett antal steg för att nå hela vägen. I verkligheten tar det runt ett och ett halvt år – men Aftonbladet Perspektiv sammanfattar på två och en halv minut:

TV: Snabbkurs – så blir du president i USA

Just nu befinner sig alltså kandidaterna på ”bana 3” i filmen – primärvalen. På ett tjugotal datum under vintern och våren röstar väljare i alla landets delstater om vem de vill ska bli respektive partis presidentkandidat. Utgången i varje val påverkar hur delstatens delegater röstar vid Demokraternas och Republikanernas partikonvent i juli – där deras presidentkandidater slutligen ska utses.

Från primärval till konvent – så funkar det

1. En delstat håller primärval eller nomineringsval där medlemmar och/eller allmänhet får rösta på sin favoritkandidat.

”Möte mellan grannar”. Väljare debatterar under ett nomineringsmöte i Silver City, Iowa, i årets första valomgång. Foto: Dave Weaver/AP.
”Möte mellan grannar”. Väljare debatterar under ett nomineringsmöte i Silver City, Iowa, i årets första valomgång. Foto: Dave Weaver/AP.

2. Partierna i delstaten utser ett antal delegater (representanter) till sitt partis konvent i sommar. En övervägande del av delegaterna måste rösta efter hur nomineringsvalet gick. Många röster för en kandidat i nomineringsvalet betyder alltså många röster från delegaterna på konventet. De delegater som är bundna av valresultatet kallas pledged delegates, bundna delegater.

3. Förutom dessa har delstaterna också ett antal så kallade superdeligater, som får rösta på vilken presidentkandidat de vill. En del av superdelegaterna är tidigare och nuvarande partitoppar – andra utses i primärvalen.

4. På partikonventen i sommar röstar delegaterna om vem som ska vinna sitt partis nominering. Den som får mer än hälften av delegaternas röster blir sitt partis presidentkandidat. Det totala antalet delegater på konventet varierar – men just nu ser det ut att krävas 2383 delegater för att vinna Demokraternas nominering, och 1237 delegater för att vinna Republikanernas.

Partikonventen utser slutligen partiets presidentkandidat – men är lika mycket propagandamaskineri. Här accepterar Mitt Romney Republikanernas nominering i förra valet.
Partikonventen utser slutligen partiets presidentkandidat – men är lika mycket propagandamaskineri. Här accepterar Mitt Romney Republikanernas nominering i förra valet. Foto: AP

Frågor och svar om nomineringsvalen

Hur går nomineringsvalen till?

Svar: Det varierar från stat till stat. Det finns två typer av nomineringsval: caucuses och primärval.

• Caucuses (nomineringsval) betyder ursprungligen sammankomst av grannar. Man samlas i mindre grupper i exempelvis skolor och kyrkor och diskuterar vem man vill se nominerad. Organiseras av partierna själva.

Primärval organiseras av delstaterna och är mer lika vanliga val.

Vilka får rösta?

Svar: I många stater får bara väljare som registrerat sig som antingen demokrat eller republikan rösta i sitt parti. Detta kallas stängt primärval.

I andra delstater får även folk som registrerat sig som oberoende rösta i antingen demokraternas eller republikanernas val. Det kallas semi-öppet val.

I en del delstater får vem som helst rösta, så kallade öppna primärval. Man får dock inte rösta två gånger, utan välja vilket partis omröstning man vill vara med i detta år.

Varför är valen i vissa delstater viktigare än andra?

Svar: Därför att stora delstater har många fler delegater än små – och därmed mycket större makt i omröstningen på konventet om vem som blir partiets kandidat. En demokratisk kandidat vinner med andra ord hellre i Kalifornien – där 475 bundna delegater står på spel – än i Alaska med bara 16.

Delegater per stat – Demokraterna

Ju mörkare på kartan – desto fler delegater.

Öppna kartan som interaktiv grafik (nytt fönster)

 

Delegater per stat – Republikanerna

Ju mörkare på kartan – desto fler delegater.

Öppna kartan som interaktiv grafik (nytt fönster)

Hur bestäms hur de ”bundna” delegaterna röstar på partikonventet? Får vinnaren i en delstat alla deras röster?

Svar: Även här är reglerna olika i olika delar av landet. Republikanerna tillämpar i vissa delstater att vinnaren tar allt (alltså att kandidaten får alla delstatens delegaters röster). I andra delstater fördelas rösterna proportionellt efter kandidaternas bit av valresultatet. Det finns även mellanting.

För Demokraterna gäller i allmänhet att rösterna fördelas proportionellt efter valresultatet, men att man måste nå över en lägsta gräns på 15 procent för att ta del av kakan.

Vem får rösterna när någon kandidat drar sig ur?

Svar: När en kandidat hoppar av blir de delegater som var bundna att rösta på denna i de flesta fall fria att rösta på vem de vill. Många väljer dock att rösta på den som ”deras” avhoppade kandidat väljer att uttala sitt stöd för, ett så kallat endorsement.

Kan det dröja ända tills konventet innan vi vet vem som har vunnit nomineringen?

Svar: Det kan bli så jämnt att ingen har en klar majoritet efter att primärvalen är slut och att det därmed avgörs på konventet – men det är väldigt ovanligt. Det har inte hänt sedan 1984, då demokraten Walter Mondale inför konventet saknade 40 delegater för en säker majoritet, men sedan ändå vann nomineringen framför tvåan Gary Hart efter att ha fått stöd av flest superdelegater.

Vad händer då?

Svar: Om ingen får majoritet efter den första röstningsomgången på konventet är delegaterna i många fall fria att rösta på vem de vill. Det skulle öppna för att en helt ny kandidat kan knipa nomineringen. Detta är vad republikanernas partietablissemang hade hoppats skulle hända, eftersom de inte vill ha Trump som kandidat.

Datum att hålla koll på:

• 18–21 juli. Republikanerna utser sin kandidat vid konventet i Cleveland.
• 25–28 juli. Demokraterna utser sin kandidat vid konventet i Philadelphia.
• 5 september. Labor day – startskottet för presidentkandidaternas valkampanjer, oftast i någon av ”the swing states”.
• 26 september. Den första av tre presidentkandidatsdebatter i Ohio.
• 8 november. Valet – USA:s 45:e president väljs.

Artikeln uppdaterades senast 15 juni 2016.